My heart can´t possibly break when it wasn´t even whole to start with.

Jag panik packar in för Rom, försöker skriva klart det sista på min Palatin redovisning samtidigt som jag försöker sluta övertänka allting. Det är som det är just nu, och det enda som går att göra är att bara låta det vara och gå över. Men en sak är säker. Han är min. Bara min. Och jag är ledsen, men det är så det är nu och du får honom inte tillbaka.




Jag klarar det här. Jag är stark. Kom igen Elin, lite till bara.
Det är inte långt kvar nu. Och du vet vart du ska.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0