ballad från en loftsäng.
Jag är så trött idag. Trött på mig själv, trött på att känna. Jag skulle vilja stänga av helt. Glömma och gå vidare. Men det går inte, inte helt i alla fall. Jag är en bit påväg, men jag kan inte sluta hoppas. Trots att du har behandlat mig som en jävla loppa som sitter på en äcklig duva på stan och aldrig har vart snäll mot mig så kan jag inte gå vidare helt. Varför kan jag aldrig vilja ha det som är bra för mig? När killar som är snälla, killar som vill mig väl kommer så drar jag illa kvikt. Jag dras till dom dumma, dom som behandlar mig som skit. Varför måste jag vara så hä? Varför måste jag vara så komplicerad? Så idag är jag trött. Trött på mig själv, trött på att känna. Jag skulle vilja stänga av. Glömma och gå vidare. Men det går inte, inte helt i alla fall.
Kommentarer
Trackback
