Hon vill vara blind.

Myser hemma i sängen med Max på magen. Tittar på tv och försöker finna kraft till att städa mitt rum haha. Ser ut som en freaking tornado har flugit in i mitt rum inatt. Ändå är det bara en vecka sedan jag städade sist. Jaja, bara att ta itu med det. Ska försöka hinna med en PW sen med.
PUSS.

för jag har trillat dit, jag har fallit, jag har vaknat.

Ska jag? Vågar jag? Kan jag?
jag vet inte.

sick in head,

alltså det här med att vara sjuk är ju inte riktigt min grej. först mår jag piss, sen mår jag bra och nu mår jag piss igen. det enda bra är väl att jersey shore börjar om några minuter, om jag ens orkar hålla mig vaken så länge. peace & puss.

crash into me, at full speed.

IBLAND TAR LIVET KONSTIGA VÄNDNINGAR. JUST NU VET JAG INTE. PUSS.

kvällens dilemma.

ska jag gå ner till köket och ta något att äta, trots att jag ligger i en uppvärmd säng med borstade tänder. fördelen är ju att jag ju faktiskt är hungrig och inte kommer kunna somna om jag är det. nackdelen är ju att om jag går ner kommer min säng bli kall och jag är tvungen att borsta om tänderna... alltså shit, varför är mitt liv så komplicerat och jobbigt för? kan inte en vänlig själ bara komma hit med en smörgås? någon? nähee....

.

Stop bringing me down like this. You are making my heart heavy and my mind blue. Just let me be happy.

hur man vet att man är tillbaka i kisa:

MAN BLIR KALLAD SUBBA OCH JÄVLA KOSSA AV EN TOLVÅRING KLOCKAN O3:00 BARA FÖR ATT MAN INTE HAR CIGG PÅ SIG. ALLTID LIKA TREVLIGT..

your just as fucked up as the hyena from the Lion King.

Hemska människor. Hemskahemskahemska människor. Ibland finner man inte ord. Varför finns det så jävla mycket hat? Vart fan är denna jord påväg? Sänder en massa tankar och kärlek till Norge.

och där rasade min värld

jag trodde jag dög. jag trodde jag var bra. jag vet inte vad jag ska göra längre. ingen jävla aning.

Sån har skit ska inte längre skrivas här.

fri.

Jag vet inte vem jag är men jag vet att jag inte är din.

När sorg och saknad byts ut av viljan och lusten att se, lära och leva så vet man är man är en bit påväg. På rätt håll. När huggen i bröstet inte smärtar lika mycket och kommer mer sällan så har man inte långt kvar. Vissa dagar är fortfarande grå men i det stora hela fungerar livet. Känslan av att vilja spola tillbaka allt, leva i det förflutna och inte vilja släppa taget upptar inte lika mycket tid. Tankar på annat, på vad som väntar och vad som händer nu tar istället upp plats. Att se bilder och höra låtar vars mening var så självklar förut innebär inte längre sorg utan framkallar ett leende på läpparna. Jag har aldrig tvekat en sekund på att du var en bra kille, för det är du, men det är dags för mig nu. Livet är mitt. Jag går vidare. Jag är fri.  

                                                                                                                                        Och så händer något. Något som skakar om hela tillvaron. Jag börjar tänka, analysera och försöka förstå. Försöka se. Helvetes. Jävla. Skit.


but when it's bad it's awful.

på flykt från verkligeheten hittar jag en stadig punkt i örebro. stannar hos bror min några dagar tills tankarna går åt rätt håll igen. puss.

son of a bitch.

HEMMA FRÅN KRETA. HAR TATUERAT MIG OCH ÄR FETT NÖJD. ÄR ÄCKLIG OCH SJUK. DAGENS VISDOMSORD ÄR ATT LIVET GÅR VIDARE. INTE FÖR ATT JAG VILL DET, UTAN FÖR ATT JAG MÅSTE. FÖRÖVRIGT KÄNNER JAG MIG EXTREMT FUL OCH TOTALT VÄRLDELÖS. DET VAR ALLT. PUSS.

bara för att alla ska ha något att prata om.

eftersom att jag bor på ett ställe där rykten sprider sig fortare än ljuset så är det lika bra att bara skriva det här för att göra det enklare för alla parter. jag är single and ready to mingle. eller iaf det första av det...
på fredg natt sticker jag och två otroligt härliga och underbara brudar ner till Kreta för att komma bort, bli negerbruna och supa skallen av oss. vi får se om vi lever när vi kommer hem.
det var allt. pang, där gick startskottet och nu kan ni börja prata och skvallra.
over and out.

vad fan är normalt?

de här veckorna/dagarna så har det vart två år sedan vi fick reda på att min morfar var sjuk och gick bort. jag vet inte vad det är för fel på mig men denna period har vart något enormt känslosam och jobbig. ibland kommer jag liksom på mig själv med att sakna honom något enormt och det som gör mig mest ledsen är att jag vet att han inte visste hur mkt han faktiskt betydde för mig. jag tog honom för givet, som jag gör med så mkt annat här i livet. det värsta av allt är att jag nu inte ens kommer ihåg hur han röst lät. hans tonfall när han sa mitt namn. det gör mig så jävla ledsen. är det bara jag som är en känslokall idiot som inte kommer ihåg sånt eller är det en mänsklig skyddsmekanism som på ngt sätt ska få allt det här att vara/bli lättare? är det ens normalt att sakna ngn så här mkt under två år, när det faktiskt är mer än vad jag gjorde under de 18 åren av mitt liv då han levde. vet inte ens vad jag ville få ut av det här. vet bara att jag saknar dig som fasen morfar.

the botten is nådd.

Helgen var bäst och Göteborg var underbart. Idag mår jag dock pecka rent ut sagt och har lust att spendera hela dagen/kvällen/livet i sängen. Men man måste väl ha såna här dagar ibland också för att lära sig uppsakatta annat.
That´s all.

klant numero uno.

Alltså jag vet inte vad det är med mig idag. Vaknade tidigt och tog en lång dusch, sen när jag sitter och käkar frukost så intalar jag mig på något sätt att jag ska vara hos frisören vid kvart i tolv istället vid kvart i ett och skyndar mig som fan för att hinna dit. Väl där blir jag ofc informerad om att jag är en timme för tidig. Så det var ju bara att gå hem igen och nu sitter jag här med ångest. Att klippa håret är ju något som jag hatar, det blir aldrig bra och de tar alltid för mycket. Som tur var här jag min lilla håriga bebis här jämte som ligger och snarkar och spinner. Fast tror nog nästan han ligger här mest för att han vill att jag ska klia honom på hakan och inte för att ge mig mentaliskt stöd. Men ja, kanske dags att slänga på sig något snyggt nu då, innan hann jag bara ta på mig första bästa och såg ut som hej kom och hjälp mig, så nu kan ju i alla fall ta på mig något som är mer "jag". Nu ser jag ju verkligen ut som att jag är ifrån Kisa, alltså som vilken vanlig bonde-fjortis som helst. INTE OK.
PUSS.

alone.

Ikväll är en sån där kväll då jag verkligen inte vill sova själv. Är på sånt där supermys och gos humör och skulle helst av allt bara vilja krypa upp på Kentas arm och sova sött. Dock fungerade inte det med hans nya ute-tränings-schema (fint väder=ute träningar) och så skulle han ju även upp tidigt imorgon för att jobba. Så jag får ligga hemma själv ikväll och krama kudden sådär extra hårt och låtsas att jag inte alls är sådär ensam som jag egentligen är.

Förövrigt så ryker min targus piercing imorgon. Har på något sätt lyckats få en dunder infektion i den så vaknade tom. av smärtan inatt. Nu säger mamma att den är helt röd och svullen på baksidan och trycker man lite på den så kommer det ut en massa gult klägg aka var. Så imorgon så är det jag som kryper in med svansen mellan benen hos piercaren och får en massa skäll för att jag inte skött den ordentligt. Men ska jag vara helt ärlig så har jag redan planerat att göra en ny i andra örat, fast den här gången hos en professionel piercare som faktiskt vet vad han gör.

Känner att detta blev lite väl långt och mestadelen består ju faktiskt av sån där intressant fakta som jag vet att de flesta av er nu sitter och försöker memorera eller skriver ner i små anteckningsblock, för jag vet att mitt liv är så jävla intressant. Men ja, återkommer imorgon efter en ensam natt med ett ont öra.
PUSS.

confession.

Sådana här dagar som idag gör det faktiskt inget att man är arbetslös.
XX.

+ + +

Roses are red and violets are blue, I got five fingers and the middle one is for you.

fint som snus.

Jag ville lägga in en fin bild, bara för att livet är ganska fint just nu och hittade denna. Vart helt fast i den, liksom ljuset och solkatterna, värmen man nästan kan känna och friheten som på något sätt infinner sig i bröstet när jag tittar på den. Man aa, livet är ganska fint nu. Suss är hemma, jag har världens finaste vänner + pojkvän, livet leker och jag mår bra. Det enda som kan bli lite bättre är vädret. Det har i princip vart storm den här veckan och det gör det lite svårare att kunna sitta på uteserveringarna och njuta av att solen tittar fram. Anyway. Den här veckan som kommer bjuder bland annat på träning, stripaerobics med Suss, en tripp till vetrinären och om allt vill sig väl en liten spontantatuering!!!

XXX.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0