1 januari 2011.
Årets första inlägg. Känns ju sådär lagom spännande (ironi). Firade i alla fall in året med mina finaste och hela nyårskvällen blev som en hel resumé av 2010. Det var skratt, gråt, lycka och glädje, bråk och drama, fina ord, ångest och panik, blod och besvikelse. Det var livet med andra ord.
Idag har jag dock "firat" med en grov bakfylla och en enorm förkylning. Mamma och pappa tyckte även att en jättebra måltid en dag som denna (när man inte vill veta av alkohol) är vildsvinsgryta med en halv flaska rödvin i. Så middagen bestod av ris och mackor, om man inte räknar med lunchen hos bästis.
En annan sak som är riktigt amazing när jag kommer och tänka på det är hur jävla smart jag egentligen är när jag är full. Efter ett bråk så var det ingen mindre än en snäll taxichafför som tröstade mig. Ord som "vackra flickor som du ska inte gråta", "killar som får dig att må sådär är inte värda dig" och "livet är för kort för att må dåligt, få varje dag att räknas" sades, och det var precis vad jag behövde höra just då. Igår kände jag även för första gången hur jag verkligen vill göra med hela den här "situationen" jag har varit i de senaste veckorna, och då kändes det så skönt att äntligen veta. Nu känns det dock inte lika skönt. Att säga hej då till något som betyder så mycket men samtidigt gör mig riktigt ledsen är svårt. Hur konstigt det än låter.
Jag skulle kunna sitta och skriva hur långt som helst nu, är på det humöret. Men det skulle nog mest bli en massa svammel och texter där jag övertalar mig själv om att jag gör rätt. Så vi skippar det, både för eran och min skull.
Så, det var 2010. Som jag sa igår var det ett år fyllt med både glädje men även en hel del bråk och tårar men överlag var det ett bra år, jag tog ju fucking studenten! Dock måste jag bara påpeka att detta år ska bli ännu bättre, för det här året ska jag satsa på mig själv. Inte ändra på mig för någon, inte tänka "men tänk om" i situationer jag ändå inte kan påverka och inte låta någon (killar) ha den kontrollen över mig som jag tidigare har gett dem. 2011 är året då jag blir stark. 2011 är året då jag står på mig. 2011 är året då jag hittar tillbaka till det gamla jag.
God fortsättning. XXX.
Idag har jag dock "firat" med en grov bakfylla och en enorm förkylning. Mamma och pappa tyckte även att en jättebra måltid en dag som denna (när man inte vill veta av alkohol) är vildsvinsgryta med en halv flaska rödvin i. Så middagen bestod av ris och mackor, om man inte räknar med lunchen hos bästis.
En annan sak som är riktigt amazing när jag kommer och tänka på det är hur jävla smart jag egentligen är när jag är full. Efter ett bråk så var det ingen mindre än en snäll taxichafför som tröstade mig. Ord som "vackra flickor som du ska inte gråta", "killar som får dig att må sådär är inte värda dig" och "livet är för kort för att må dåligt, få varje dag att räknas" sades, och det var precis vad jag behövde höra just då. Igår kände jag även för första gången hur jag verkligen vill göra med hela den här "situationen" jag har varit i de senaste veckorna, och då kändes det så skönt att äntligen veta. Nu känns det dock inte lika skönt. Att säga hej då till något som betyder så mycket men samtidigt gör mig riktigt ledsen är svårt. Hur konstigt det än låter.
Jag skulle kunna sitta och skriva hur långt som helst nu, är på det humöret. Men det skulle nog mest bli en massa svammel och texter där jag övertalar mig själv om att jag gör rätt. Så vi skippar det, både för eran och min skull.
Så, det var 2010. Som jag sa igår var det ett år fyllt med både glädje men även en hel del bråk och tårar men överlag var det ett bra år, jag tog ju fucking studenten! Dock måste jag bara påpeka att detta år ska bli ännu bättre, för det här året ska jag satsa på mig själv. Inte ändra på mig för någon, inte tänka "men tänk om" i situationer jag ändå inte kan påverka och inte låta någon (killar) ha den kontrollen över mig som jag tidigare har gett dem. 2011 är året då jag blir stark. 2011 är året då jag står på mig. 2011 är året då jag hittar tillbaka till det gamla jag.
God fortsättning. XXX.
Kommentarer
Trackback
