Please, let me get what I want this time. Lord knows it would be for the first time.

Att bo i den här hålan håller sakta men säkert på att ta kol på mig. Människorna, nyfikenhet och tendensen till att alltid viska och sprida rykten äcklar mig. Att veta namnet på tjejen i kassans samtliga familjemedlemmar och tidigare pojkvänner är sånt jag inte bryr mig om. Jag är trött på att känna mig uttittad och utstött bara för att jag vägrar passa in i den jävla mallen som gäller här. Enligt mig finns det mer i livet än att sitta hemma och titta på på spåret på fredagar, åka volvo eller hänga på den "coola bänken" utanför Hemköp. Enligt mig är det inte roande att sitta i köksfönstret stora delar av dagen och spionera på grannarna eller ha sisådär hundratusen kaffe pauser med kakor om dagen. Jag är trött på livet här, livet i denna håla. Jag vet att det finns så mycket mer därute. Jag vet bara inte hur fan jag ska ta mig dit och få känna på det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0